Kalla mig gammaldags, men jag tycker att journalister ska vara skeptiska och kritiska. Mot politiker, företagare, forskare, produkter, allt. Det hör liksom till rollen, tycker jag då. Men när det gäller Äpplets mobil iFån verkar journalisterna kapitulera förbehållslöst. Alla har den, alla älskar den, lyfter fram den i sina medier, hyllar den på Fejsfuck och under tapasträffar.
Om det är något som gör mig illa till mods så är det när människor rusar åt samma håll. Tycker lika. Dunkar rygg. Bara bekräftar varandra (och varandras jävla produkter!). Det är sektigt och odynamiskt. Jag skulle nästan drista mig till att säga odemokratiskt om det inte var ett så överanvänt ord. Det ger eksem som kliar och jag blir nästan tokig i huvet.
Förmodligen kommer jag själv krypa till korset snart och skaffa en egen, men Steve Jobs kan glömma att jag gladeligen ska bedriva gratisreklam i alla möjliga sammanhang. Om ni ser mig skriva "sitter och testar appar på min nya underbara iFån :)" på Fejsfuck så hoppas jag att "ogilla"-funktionen har kommit. Och att ni trycker på den.
Håller med! Jag har ju ifån men är medveten om att det är telefonernas coca-cola, god med ond.
SvaraRaderaDet är av exakt samma anledning som jag inte kommer att erkänna Robyn som Sveriges största konstnär, vilket folk verkar tycka är extremt provocerande. Känns som att det är samma människor som tror sig höra skillnad mellan teddybears och robyn som tror att det är skillnad mellan en dator med ett äpple på och en vanlig pc utan. Man hör ju till och med folk säga att mac är bättre på musik/grafik/vad som helst! Som att photoshop brydde sig om fräck design av hårdvaran.
Ja, det där med Mäc och iFån är något extra. Jag har aldrig träffat några profeter för Pc, däremot verkar det finnas en hel drös obetalda Mäcanvändare som vill övervinna folk till den rätta läran. Obs, det här är min subjektiva upplevelse, har inga fakta på det.
SvaraRadera