Titanerna

Det finns en typ av programledare i tv som man kan kalla för tv-män. Lennart Hyland, Ingvar Oldsberg och Lasse Holmqvist är exempel på tv-män. Peter Jihde önskar nog att han var en tv-man, men det får framtiden utvisa. Han har inte hållit på tillräckligt länge än.

Det är lite svårt att ringa in vad som utmärker en tv-man, tycker jag. Kanske var Ingvar Oldsberg något på spåret (hi hi) när han kallade Lasse Holmqvist för "en titan" (gud i grekisk mytologi) i samband med att Oldsberg tillkännagav att han skulle börja leda "Här är ditt liv". Jag skulle säga att ett av kriterierna för att vara en tv-man är att andra tv-män tycker att man är "en titan". Jag kan nästan ta gift på att Oldsberg även tycker att Hyland var "en titan". Precis som att Jihde säkert har Hyland, Oldsberg och Holmqvist som sina förebilder.

För oss som är lite yngre kan äldre generationers besatthet och beundran av Hyland verka överdriven. Det här har Fredrik Lindström skämtat om i en ganska rolig sketch, jag tror det var i programmet "Ingesson". Tyvärr hittar jag den inte på nätet för länkning. Hylands ställning måste ha haft med genomslaget att göra: det fanns bara en tv-kanal, alla kollade på Hyland, man hade inget att jämföra med, han var bäst. Blev "en titan".

Nu har jag verkligen inte sett eller hört (han gjorde ju mycket radio också) Hylands samlade verk, han var säkert grym. Men vissa saker får mig att tro att han slentrianhyllas och att man glömmer bort negativa sidor. Som här (på sajten med namnet "Mediesnillet Hyland) när han intervjuar Snoddas. Snoddas kom från landet och gillade att vara ute i skogen. Det var ju Hyland tvungen att raljera över, "skjuter du kråkor eller?", säger han.

Ett annat inslag är från tv när The Mascots kommer på besök till "hörnan". Tyvärr har jag inte lyckats hitta det klippet, men här är åtminstone min favoritlåt med dem. Under intervjun med bandet fokuserar Hyland på deras långa hår. Han undrar om det tar lång tid att sköta det och så vidare, märkbart nedlåtande.

Självklart var han en del av sin tid, det var nog inte bara han som, åtminstone bitvis, sysslade med von oben-journalistik där det gällde att göra narr av människorna man intervjuade. Att visa: här i studion är det jag som är kung. Eller "titan".