Många verkar inte längre göra kopplingen att man betalar skatt för att få samhällstjänster i utbyte.
Det här citatet är taget från Kristina Kappelins Berlusconi-bok (som jag läser just nu) och handlar om Italien. Men det skulle kunna vara Sverige också. Just nu är de negativa kopplingarna till skatt väldigt starka i vårt land. Den är lätt att väcka den där skattskräcken, har så lång historia och verkar ligga latent i människor. När skatten framställs som ett sätt för makten att berika sig själv och/eller enbart jävlas. Det säger tjong i reptilhjärnan på folk, kollektiva minnen av medeltida fogdar dyker upp. Sheriffen av Nottingham och Lille John väcks till liv.
Anders Borg uttalar sig efter jobbskatteavdraget och säger att svenskarna är glada nu när de har "mer pengar i plånboken". Förresten, måste stanna till lite vid det där uttrycket. Gud så poppelärt det blivit! Bland politiker och journalister. Det anses väl vara handfast. Jag tycker det låter tillverkat för barn och efterblivna. Men det verkar onekligen gå hem i stugorna.
"Mer pengar i plånboken", det säger egentligen allt. Om jag har mer pengar i plånboken är det tydligen automatiskt bra även om det medför mindre resurser till vård, skola, omsorg, bibliotek och allt annat vi äger gemensamt. Folk verkar ha glömt att skattepengarna faktiskt används till viktiga saker. Eller så skiter de i det. Och SAMTIDIGT blir det inte folkstorm när skattepengar delas ut som vinster till friskolor och vårdföretag. När man tänker efter, är det inte helt sjukt att pengar vi betalar i skatt går till företagsvinster?! Märkligt att det inte leder till starkare protester.
Jag hörde Håkan Juholt prata om just det här i sitt första riktiga tal. Om vårdvinster. Det journalister vill ha svar på verkar framför allt vara: "Vill du höja skatterna?". Så påvert att resonera sådär. Och det är inte ens en fråga eftersom det i dagens Sverige bara finns ett rätt svar. Även om han skulle kunna motivera och argumentera för en höjning skulle han ändå torska. Klimatet är fel.
Intressant förresten med Juholt, att han beskrivs som en "ideolog". Som om det skulle vara en märklig sak att en politiker är ideologiskt driven. Han har också beskrivits som en "riktig socialdemokrat" som om inte alla socialdemokrater vore det. Fredrik Reinfeldt hörni, där har vi en riktig ideologisk moderat. Även om snacket såklart är annat. Undrar om allt hans prat om "arbetarparti" och "välfärd" fått människor att missa att den praktiska politiken gör något helt annat? Fast man får inte glömma att det var sossarna som började nedmonteringen.
Det här landet är fan på väg åt helvete. Även om det är en bit kvar till Berlusconis Italien.
Mer pengar i plånboken. Jag spyr på det.
SvaraRadera/Anna
Förstår inte att folk inte gör kopplingen mellan mer pengar i egen plånbok och mindre pengar i andras. Läste om en förståndshandikappad tjej som blivit utförsäkrad och nu såklart inte fik något jobb utan tvingades ut i praktik för 6 kr/h. Det gör en månadslön på i runda slängar en femhundring. Det dyraste hon någonsin köpt var ett SL-kort och hon tvingades bli försörjd av sin sambo. Till varje jul önskade hon sig presentkort på kläder. Hon skulle gärna kunna få en ganska stor del av mitt jobbskatteavdrag!
SvaraRaderaDet är PRECIS det här jag snackar om. Skönt att nån annan gör det med. Som inte pundat bort sin begåvning, eller som med statsvetarlicens vill göra oss till tokliberaler.
SvaraRaderaDessutom stör jag mig på perspektivet: att man hela tiden utgår från ett "vi" som är en odefinierad medelklass/överklass. Jag har fan inte fått mer i plånboken.
SvaraRaderaJag har nyss skrivit om en liknande konstig grej i en mörnika: att man tycker det är förjävligt att folk går på a-kassa, samtidigt som man betalar ut miljarder (alltså på riktigt) till coacher, helt utan utbildning, som dessutom inte har några prestationskrav på sig.
Statliga pengar får gärna läcka till entreprenörer, så länge de inte betalas ut till behövande.
Alldeles nyss såg jag ett inslag på Aktuellt. Det handlade om att barngrupperna blir större på förskolorna och personaltätheten mindre. Föräldrar rasade. Märkligt nog kom resursfrågan inte upp en endaste gång. Det skulle vara intressant att veta ifall skattesänkningarna har påverkat förskolorna. Men en höjning av skatterna eller dagisavgifterna skulle ju få folk att bajsa på sig av ilska. Götta er gärna åt mer pengar i plånboken, men då vill jag fan inte höra nåt gnäll om hur jobbigt barnen har det i förskolan. Som sagt, sambandet mellan skatten och vad den används till verkar många inte ha greppat.
SvaraRaderaJag har mest fascinerats över ordvalet "plånboken"; det hade ju ingen sagt sen mormor och morfar fick lön i näven.
SvaraRaderaHaha! Ja! För att inte tala om "börs".
SvaraRaderaGrejen är väl att vi måste ifrågasätta vad vi får för skattepengarna, vi är en av de länder där medborgarna betalar mest i skatt men vi är väldigt långt ifrån att ha bäst vård och skola. Varför är det så?
SvaraRaderaStat, landsting och kommun blir knappast bättre om de får mer pengar och inte heller sämre om de får mindre för det är inte där problemet ligger. Vi hade mycket lägre skatter förr men fick mer och bättre saker för skattepengarna, hur går den här ekvationen ihop?
Man kan se stat, landsting och kommun lite som en person i tv-programmet Lyxfällan, de människorna har oftast en helt okej inkomst men ändå är deras ekonomi totalkaos. För såna här människor spelar det ingen roll alls om de får en löneförhöjning på 50%, de kommer ändå ha en dålig ekonomi eftersom de inte kan sköta den. Ungefär samma är det för den offentliga sektorn, de måste lära sig att bli mer effektiva i sitt sätt att spendera pengarna.
Sen förstår jag inte heller det upprörande i att skattepengar går till företagsvinster, detta är ju precis samma sak som lön till företagets ägare för det arbetet som har köpts för skattepengar.
Hej anonym!
SvaraRaderaJag har inte så mycket att tillägga till det du skriver förutom att jag undrar över meningen "vi är långt ifrån att ha bäst vård och skola". Då blir jag nyfiken på att veta vad du bygger det på. Var har du hittat den statistiken? Och hur mäter man egentligen vem som är "bäst" på vård och skola? Med skola går det kanske att jämföra betyg (även om skola såklart är mycket mer än bara betyg), men inom vården är ju en stor del omätbar. Men mest av allt undrar jag vad du bygger den där meningen på för grund.
Jag håller med dig om att vi måste ifrågasätta vad vi får för skattepengarna och det är ju precis vad jag gjort: Jag ifrågasätter att skattepengarna delas ut som vinster.
Haj Han1.
SvaraRaderaDet finns massor med organisationer som mäter sådant, WHO och OECD är en bra start. Att mäta vem som är bäst på vård är ingen konstig sak, man tittar på hur snabbt människor får vård, hur ofta komplikationer uppstår, hur många som blir helt friska, hur snabbt de blir friska osv. Det är väldigt mätbart. På den senaste undersökningen från WHO som har några år på nacken så låg Sverige då på 23 plats, vilket inte imponerar på mig. En annan sak man kan titta på närman undrar hur bra svensk vård är att kolla upp vårdköerna i landstingen, hur länge man får vänta en knäoperation t ex. Det är ingen rolig läsning
Skola kan man mäta på elevernas kunskaper i läsning och matematik t ex. Hur många elever det går per lärare. Där ligger Sverige långt ner på listan.
Vad anser du vara skillnaden mellan vinster och löner? Är inte vinsten enbart ägarens lön?
Ok, så du är bara nöjd när Sverige är på plats nummer 1 i världen. VM i vård? 23 låter väl ändå ganska bra, det finns väl ungefär 200 länder i världen.
SvaraRaderaJag gillar inte det där synsättet, det där när det ska mätas och jämföras. Självklart ska vi ha bra vård i Sverige, det är inte det jag menar, men någon slags kvalité och mänsklig aspekt borde väl finnas med i resonemangen. Dessutom, vad finns det som då talar för att vården skulle bli bättre av sänkta skatter och därmed mindre resurser? Jag har flera vänner som arbetar som sjuksköterskor, de berättar att det inte finns särskilt mycket utrymme. Alltid fullt upp, hög stress och lite tid att göra annat än det absolut nödvändiga. Mer personal skulle inte göra skada.
Samma slags resultatfixering finns ju i Jan Björklunds tal om skolan. När han berättar om att Sverige halkat ner till tionde plats på mattebetygslistan och han får det låta lika allvarligt som vore det en svältkatastrof. Visst ska vi ha en bra skola (vet du nu är), men jag tycker fokus ofta hamnar på hårda fakta och betygen snarare än "hur ska vi skapa en trevlig och lustfylld miljö i skolan för elever och lärare?". Kan jag tycka.
När det gäller vinster och löner så sticker det i ögonen på mig att pengar som jag/vi betalat i skatt och som hade kunnat användas till nytta i den offentliga sektorn går rakt ner i fickan på aktieägare. Det känns inte rätt bara, för mig. Men där har väl du och jag helt enkelt olika synsätt. Dessutom tycker jag det är märkligt att se en aktieägare som en löntagare. Att äga aktier är ju inte ett arbete, eller hur?
Det handlar inte riktigt om att ligga på första plats utan att få det man betalar för. Betalar vi mest för vården så bör vi ju också få den bästa vården. Eftersom andra länder klarar att ha en mycket bättre sjukvård för mindre pengar så undrar jag var pengarna tar vägen.
SvaraRaderaJag förstår inte vad du menar med kvalité och mänsklig aspekt, är det inte just det som är bra sjukvård och där ligger vi ganska långt ner på skalan idag. Jag syftar inte heller på att vi ska ta pengar ifrån vården utan att ta pengar från andra ställen i statsapparaten och ge till vården. För rimligtvis så borde det finnas utrymme till det för svenska skattebetalare får inte i närheten ut det värde som de betalar för.
Jag tror du har missförstått vad en vinst egentligen är. När ett kommunalt bolag köper tjänster av ett privat så går ju den här köpesumman till att betala löner och material hos det företaget. Det som sedan blir över som du kallar vinsten är ju ägarens lön för att ha administrerat hela den här processen. Kanske finns det även aktieägare som inte har arbetat men som får en del av vinsten därför att de har hjälp ägaren till företaget att starta upp det här företaget.
Så man kan inte se det som att de här pengarna går rätt ner i någons ficka och att de istället hade kunnat göra nytta i den offentliga sektorn, för det är just det de gör nu, de gör nytta i den offentlig sektorn eftersom den offentliga sektorn köper någon form av resurs. Hade de inte köpt den resursen så hade de köpt en annan. Så hur hade de kunnat göra nytta på annat sätt?
Ja, jag har nog missförstått.
SvaraRadera