Korpela

Första gången jag hörde om Korpelarörelsen var genom min kompis D. som kommer från Kiruna. Det var just i Kiruna och Tornedalen som kyrkan existerade. Den fanns inte så länge, från slutet av 20-talet och ungefär tio år framåt.

Namnet kom från den finska predikanten Toivo Korpela. Han hade först varit laestadian, men blivit utesluten och börjat köra sin egen grej. Laestadianismen är en hårdför kristendom som enkelt uttryckt säger att mänskan är sämst och bör skämmas. Och det var samma budskap som Korpela framförde när han värvade folk i Norrbotten.

Efter ett tag stack Korpela tillbaka till Finland och då fanns ett ledarskapstomrum att fylla. Tre personer klev fram som predikanter. Det var förste profeten, Sigurd Siikavaara från Aareavaara, andra profeten, Artur Niemi från Lovikka och "Profetissan" Ebba Strålberg från Kiruna. De skulle förändra inriktningen inom kyrkan helt.

Den historia som D. berättade för mig är förmodligen den mest kända om Korpelarörelsen. Den handlar om silverarken. "Profetissan" kunde se att en ark skulle landa på isen till sjön Luossajärvi (som ligger vid Kiruna) och hämta medlemmarna. Arken åker ner till Israel/Palestina. Resten av jorden går under medan korpelanerna lever lyckligt tillsammans med de 144 000 utvalda från Israels stammar (som Jehovas vittnen hävdar att de är) och några ytterligare frälsta.

Datumet som arken skulle komma var 14 mars 1935. Den vanligaste återgivningen av vad som hände den dagen är att ett gäng medlemmar gick dit, ställde sig och väntade, ingen ark kom, de fick gå hem igen. Bland dem de tre profeterna. Snopet. Men det finns också andra uppgifter som säger att inga människor gick ut på isen den dagen. Bland annat säger Erling Siikavaara, Sigurds son, att hans pappa inte ens var i Kiruna då.

Om nu laestadianismen handlar om att skärpa sig och hålla sig borta från okynnessex, sprit, kortspel, musik, dans och allt annat man kan tänka sig är djävulens påfund blev Korpelarörelsen motsatsen. Den andra sidan av myntet. Som att luften var tvungen att pysa ur någonstans. På deras möten var det fritt fram att släppa loss. Dansa, klappa händerna, falla i extas, svära osande ramsor.

Efter ett tag började det flippa ur väl mycket. Det gick över styr. Sommaren 1936 berättade Sigurd Siikavaara att ingen av de andra profeterna behövdes, han var Jesus ställföreträdare på jorden. Han omtolkade också ordet "äta" i Bibeln till att betyda "ha samlag". Korpelaner blev kopuleraner.

Under vintern 1938/39 infördes en ny grej: kamning. Deltagarna klädde av sig nakna medan en person gick runt och kammade pubeshåret på dem. Pensling var en annan ritual. En kopp ljummet vatten hälldes över ryggen och ströks sedan ut med en pensel.

Siikavaara greps i maj 1939 efter att ha blivit anklagad för sex med minderåriga flickor. Han hamnade sedan på mentalsjukhus där en läkare diagnosticerade honom som sinnessjuk på grund av alkoholism. Fyra andra sektmän dömdes i Haparanda tingsrätt till fängelse för sexbrott mot barn.