För någon dag sen hörde jag Hoffmaestro och Chraa på P3. P3 är liksom tvungna att spela dem nu, bandet är så stort att man inte kan förneka det. Germund Stenhag har fått krypa till korset.
Jag har sjukt svårt för musiken. Det låter som en blandning av nycirkus och musikhögskoleduktism. De blandar genrer så mycket att det till slut bara blir identitetslöst. Det finns något för alla och samtidigt ingen. Tydligen alla. De är visst "Sveriges bästa liveband". Som om det skulle vara ett argument när allt det andra är hemskt.
De har blivit stört populära trots att de legat i medieskugga. Knappt spelats på radio, inte speciellt omskrivna alls. De har liksom skapat det själva genom att spela live och att folk tipsat varann om dem.
Rätt coolt, själva fenomenet. Andra som blivit stora på det viset är ju Takida och Björn Rosenrunken. Men jag har svårt att komma på några artister jag gillar som slagit igenom så. Några bra måste det ju finnas?
Fast jag har hört hoffmaestro ganska mycket under hösten på p3, 1 låt iallafall. Inte lika många gånger som Håkan eller Robyn såklart som dessutom har flera låtar samtidigt på hög rotation. Men du kanske menar att p3 fått krypa till korset efter sommaren då hoffbajstro spelade live överallt verkar det som.
SvaraRadera/Anna
Hoffbajstro har rockat hårt sen 2008 då de släppte sitt första album. Den mediala medvinden har kommit först i höst, men det är såklart min subjektiva bedömning.
SvaraRaderaRoffe Ruff!!
SvaraRadera??
Anna: Gud vilket tyket svar av mig! Sorry.
SvaraRaderaKalle: Har dålig koll på han. Rappare?