Jag och J. pratade om det som hände i matchen nyligen mellan Malmö och Helsingborg. Det var någon som kastade in ett "knallskott" (vad det nu är!) mot Helsingborgs målvakt. När han hade ont och tog sig för öronen sprang en Malmö-supporter in för att hoppa på honom.
Efteråt var sportjournalister och kommentatorer eld och lågor och drog fram det gamla vanliga argumentet. "Så tråkigt när några få rötägg förstör för oss andra som älskar fotboll." Alltså, kom med något nytt någon gång! Jag blir så TRÖTT när tankeverksamheten stannar vid samma enda argument JÄMT.
Det de här upprörda och rättskaffens personer inte verkar kunna förstå är att "rötäggen" verkar i ett sammanhang. Som han som kastade "knallskottet". Han stod ju på en läktare och hade massor med folk runt sig, vittnen. Ändå var det ingen som angav honom. Det går inte att dela upp folk i "rötägg" och "de som älskar fotboll". Det finns en glidande skala från lojalitet till laget och vidare till hatramsor och utagerande våld. Jag rodnar över att skriva sådana här självklarheter, men vissa verkar ju behöva höra dem!
Och grundfrågan måste väl ändå vara: Är det möjligt att vara ett "rötägg" och SAMTIDIGT älska fotboll? Ja, det är väl helt jävla självklart att det är. Men att ha en sådan, mer komplex, tanke i huvudet verkar vara alldeles för svårt.
Det här med "enstaka idioter" faller ju helt på sin egen orimlighet. Jag såg nämnda match och är rätt säker på att: 1) "fans som älskar fotboll" är i de här sammanhangen (derby, toppmatch, en känsla av gemenskap/grupptryck osv) sällan rationella, och 2) hade inte killen som kastade kastat och hade inte killen som sprang in sprungit in, hade någon annan gjort något dumt. Den känslan. Det har likt i andra länder blivit och är en del av den svenska fotbollskulturen, och det är så fegt att hellre skylla på ett enskilt rötägg än ta tag i problemet.
SvaraRaderaUrsäkta svadan, särskilt när jag bara håller med dig, men jag är också upprörd.
Håller inte med dig. Jag är ju en av dem som går på samtliga hemmamatcher som "mitt" lag spelar. Vill inte påstå att jag befinner mig någonstans på din glidande skala. Sen tycker jag det är dåligt att ingen vittnar mot de som begår brott på läktarplats, men det tycker jag när det gäller de som är tysta kring maffiaverksamhet osv också. Men jag anser inte att de befinner sig på en glidande maffiaskala.
SvaraRaderaMen jag står ju inte i "klacken" eftersom jag tycker det är jobbigt av andra anledningar, men jag VET att 99,9% av de som står där är personer som inte begår brott på läktarplats. Det är bara att kolla på antalet besökare på matcherna och dela den siffran med antalet brott som begås där.
/Stef
Förstår ju Stef: det är ju inte så konstigt om man inte på egen hand tar på sig att läxa upp huliganer. Jag vågar inte läxa upp idioter på stan, trots att jag som man tillhör en del av ett kollektiv med en glidande gråskala av maktutövning genom våld. Och det skiljer sig väl också en hel del mellan olika klubbar.
SvaraRaderaSamtidigt är det löjligt om man låtsas att machokulturen inte är en del av fotbollen. Det är ju inte bara kriminella som skriker bög och hora liksom. Jag tror att många tycker att den råa kulturen hör till upplevelsen, att inte alla vill att det ska vara en familjefest, utan tycker att det är skönt med en manlig frizon.
Om man jämför med andra kulturer, till exempel graffiti som ses som ett enormt samhällsproblem, så ser man också att samhället i stort har så enormt mycket större tålamod med fotboll. Man behandlar de som ett bortskämt sladdbarn. Sport är ändå viktigt för pojkar, liksom. Tänk på när rave diskuterades. Eller rollspel till och med! Proportionerna är ju helt störda.
Stef: Jag pratar nu inte bara om sådant som definieras som brott enligt lagens mening. Utan är mer inne på tankegångarna som Martin uttrycker.
SvaraRadera"Samtidigt är det löjligt om man låtsas att machokulturen inte är en del av fotbollen.
SvaraRaderaDet är ju inte bara kriminella som skriker bög och hora liksom."
Nej, och det har jag inte hört någon påstå. Matchokulturen är en del av allt, men det är nog på läktarna man tar sig friheten att begagna den i hög utsträckning.
"Jag tror att många tycker att den råa kulturen hör till upplevelsen, att inte alla vill att det ska vara en familjefest, utan tycker att det är skönt med en manlig frizon."
Ok. Gäller ingen jag gått på match med någon gång eller någon jag någonsin pratat fotboll med som går på matcher, men det finns säkerligen de som tycker så.
"Om man jämför med andra kulturer, till exempel graffiti som ses som ett enormt samhällsproblem, så ser man också att samhället i stort har så enormt mycket större tålamod med fotboll. Man behandlar de som ett bortskämt sladdbarn. Sport är ändå viktigt för pojkar, liksom. Tänk på när rave diskuterades. Eller rollspel till och med! Proportionerna är ju helt störda."
På tal om proportioner: Om man tittar på vad för incidenter som egentligen har hänt vad gäller huliganproblematik eller vad man ska kalla det de senaste 10-20 åren så är det egentligen väldigt lite. Särskilt med tanke på att det är nånstans kring 50.000-100.000 huliganer i veckan som går på match i Sverige.
Sen tycker inte jag att fotbollen ska behandlas annorlunda än annan kultur. Problemet ligger i att ingen utrett var ansvaret ligger. Tydligen finns t.ex. inga lagliga verktyg för att åtgärda problemet. Jag tycker att kameraövervakning är en bra idé, som i England. Jag kan leva med det om det är på en avgränsad plats (som en fotbollsarena) med tanke på potentialen i vad man får tillbaka.
/Stef
Stef: Tycker du har bra argument. Sen tror jag att Martin kommer in lite på mer än bara våldet när han skriver om proportionerna. Jag tänker till exempel på det stora antal poliser som alltid måste inkallas vid fotbollsmatcher för att män ska hålla sig lugna. Vilket kostar samhället otroliga mängder pengar. "Vadå, det gäller ju alla evenemang där många människor samlas", kanske någon svarar. Samtidigt är det så att eftersom klubbarna fortfarande räknas som ideella föreningar (när elitföreningarna egentligen i praktiken fungerar som bolag) och därmed inte behöver betala polisen, som till exempel rockfestivaler måste.
SvaraRaderaNu gled jag litegrann ifrån huvudspåret, det är jag medveten om. Jag vet inte vad man ska göra åt det och jag vet inte ens om jag vill diskutera det på det sättet. Tror i alla fall att diskussion "rötägg vs. vi som älskar fotboll" inte riktigt stämmer OCH FRAMFÖR ALLT inte kommer att lösa problemet. Där tror jag att Mendel Enk är något på spåret i Med uppenbar känsla för stil.
Jag fattar ju såklart att alla som går på fotboll inte är dum i huvet. Men jag är ju inne på strukturer, inte på enskilda individer. "Jag känner många som inte skriker hora eller slåss på match", det når inte riktigt fram. Precis som att "alla män slår inte sina fruar" känns otillräckligt.