tisdag 16 november 2010

Jag brinner, baby

Electrelane, minns ni dem? Engelskt och krautigt. Men de blev lite väl upphaussade där ett tag, va? Inte deras fel såklart, men det är så jag minns det i alla fall. Att de framställdes som bättre än vad de kanske var. Jag tyckte inte att de var biets knän, men helt klart ett bra band.

Min faborit med dem är deras coward på "I'm on fire". De gör den så tuff, hård, cool, häftig och alla liknande ord. Och sången stegras så bra, från uttråkad och slöpilsk till galenkåt. Effekten av att Susman sjunger Springsteens, hmm, ska vi kalla det "speciella", text blir ju också suverän.

Electrelane - I'm on fire

4 kommentarer:

  1. Jo visst minns man och visst är det en bra cover. Fast nu var det ett tag sen man hörde nåt om dom. Blandar ofta ihop dom med Au Revoir Simone av nån anledning. Oerhört konstig video av Brucan varför kör han dit bilen och väljer att gå hem? Där kan man snacka om en coward.

    SvaraRadera
  2. Han kanske inser att han riskerar åka dit för sex med minderårig?

    SvaraRadera
  3. Tycker videon var bra! Han har ju komplex för att han är en helt vanlig skitsnygg mekaniker och hon är en rik tant. Såssevideo.

    SvaraRadera
  4. Som ni märker har jag själv inte kollat på videon.

    SvaraRadera