lördag 11 februari 2012

Malmö

Det som är roligt med att bo ungefär tusen mil ifrån Malmö är att man kan bygga upp en fantasibild av hur det är där. Jag menar nu inte pistolgrejerna, om jag bodde i Malmö skulle jag inte vara skraj för att gå till jobbet, det där blir bara en skräckbild.

Jag tänker på Malmös serietecknare. Min fantasibild är att i Malmö så är Liv Strömquist totalt jävla king bland dem. Varför? Jo, för att hon är lite äldre och att hon var en av dem som slog igenom först. Snart så är hon kanske inte ens underground, då blir det svårt att slå uppåt. Men det är en annan fråga.

Min föreställning är alltså att hon dyrkas av sina kollegor i stan. Att de ser upp till henne och vill vara som henne. Det ska va POLITISKT. Och det finns en serieskola där som spyr ur sig åsiktsfyllda serietecknare på löpande band. Nu låter det såklart som att jag raljerar, och det gör jag ju, fast inte bara. Jag gillar det som Liv Strömquist gör, jag gillar Sara Granér, jag gillar Nanna Johansson. De har sina egna stilar.

Men den jag gillar mest är nog Sara Hansson. Hennes novell "Den hemliga kroppen" var bra, men det var albumet "Vi håller på med en viktig grej" som knockade mig. Där namnen jag nämnde är fast i en totalt politisk sfär (de sysslar egentligen inte alls med konst, utan bara med debatt, inget fel med det, men ibland vill man ha något mer) kan Sara Hansson konsten att berätta en historia. Inte bara en slagkraftig ruta. Albumet är ju verkligen politiskt, men mer subtilt och helt integrerat i historien. Mest är det en berättelse om vänskap med en imponerande känsla för hur ett barn tänker och känner.

I somras blev jag erbjuden att hålla ett författarsamtal med Sara Hansson. Då hade jag inte läst något av henne och på grund av det sa jag nej. Nu ångrar jag mig! Det är ju hon som är king.

5 kommentarer:

  1. Stämmer in (upp?) i hyllningskören. Den där personliga känslan att det verkligen verkar vara själupplevt vilket fotografiet på omslaget skvallrar om ger den ytterligare en dimension i jämförelse med de "vanliga" Strömquist eller Granérstripparna. Fast det är lite som att jämföra äpplen med päron. Goa grejer levererar de allihop!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller också med, gav det albumet till din syrra! Men hon hade redan fått det av dig tror jag... I alla fall av någon.

      Den där åldern skildras ju inte så ofta heller, speciellt inte hur ett tjejperspektiv. Den pinsamma åldern. Huvva.

      Förra årets bästa i sällskap med Mats Kamp.

      Radera
  2. Yup, det var jag som gett det.

    SvaraRadera