Svenska hjärtan

Jag och B. kollar på Svenska hjärtan. Nu har vi precis sett klart andra säsongen och har två kvar. Jag hittade alla fyra säsongerna/boxarna på rea på mataffär'n för 50 kronor styck. Winning!

För de som inte vet är Svenska hjärtan en dramaserie från 80- och 90-talen skriven och regisserad av Carin Mannheimer (som är mamma till Anna Mannheimer som har en liten roll i första säsongen som dryg affärskvinna!). Den utspelar sig i ett radhusområde i Göteborg.

Grejen är att jag inte heller visste om att serien fanns (kan till exempel inte minnas att mina föräldrar följde den) tills för bara några år sedan. Jag var ihop med J. då och vi kollade på några avsnitt hemma hos hennes päron för de hade dvd:erna. Och jag tyckte det var bra, men glömde bort det. Sedan när jag hittade boxarna av en slump kändes det liksom givet att jag skulle slå till.

Fan vad bra det är! Bra skådisar, bra manus, bra dialog. Tydligen var serien en tittarsuccé när den sändes på SVT, men kritiken var blandad. På baksidan av dvd-boxen till säsong 1 står att en del "spydde ut sin galla över skildringen och talade om 'förakt för vanligt folk'". Om det nu fanns några som påstod något sådant kan de inte ha sett serien. Eller så såg de bara exakt det de ville se. Det är ju uppenbart för den som verkligen tittar och tar in Svenska hjärtan att Carin Mannheimer inte känner annat än kärlek, respekt och empati för Elisabeth, Torsten, Kristina, Henrik, Hellen, Börje, Marianne och de andra.